Fenomenet Rick Ross
2006 dök en fet rappare från Miami upp i rampljuset, Rick Ross debuterade med "Port Of Miami" en hyllning och skildring av en knarklangares liv. Största hiten "Push It" baserades på en sampling av ledmotivet till filmen "Scarface" och det osade gangster och kokain långa vägar.
Rick Ross texter är inte ur åskådarens perspektiv, han har inte bara växt upp i ghettot och på väg till skolan sett , hallickarna, hororna och knarlangarna,inte bara observerat vapen och droger i en miserabel miljö utan aktivt deltakigt, tagit sig upp genom droghandeln, likt Scarface klättrat från botten och till slut nåt allra högst upp, som han själv rappar på "Hustlin": "Into distrubtion like Atlantic, Ships and airplanes cross the atlantic".
Vidare berättar han om sina kontakter med Pablo Escobar och Panama´s före detta president, den korrupta Manuel Norieaga som var involverad i droghandel och pengatvätt, " I know Noriega, the real Norieaga, he owe´s me a hundred favours".
Det är på riktigt, Ricky har inte bara hängt på gatuhörnen och varit en simpel hantlangare han har varit the shit.
The Bawse blev mer och mer känd och skivorna sålde som smör "Trilla" släpptes 2008, därefter planerades "Deeper Then Rap" släppas 2009.
Då förändrades allt, de berömda bilderna på Ricky Ross iklädd fångvakts-uniform dök upp på nätet och plötsligt sjönk hans trovärdighet till noll, den självutnämnde gangsterkungen hade jobbat för "andra sidan" vilket det närmast är dödstraff på, Ricky förnekade till en början att det överhuvudtaget var han på bilderna. Men erkände senare att det faktiskt var han.
Nuförtiden känns det som om av vara "real" är viktigare än att att ha skills rap-mässigt, det man inte har rap-mässigt får man ha i autencitet och känsla, Ricky hade nu inget av det och för att toppa problemen började den riktige narkotika-kungen Freeway Ricky Ross, som rapparen tagit sitt namn efter, göra sitt röst hörd, efter att suttit i fängelse ex antal år, där alla trodde han skulle förbli för resten av livet börjades det ryktas att han skulle snart bli frisläppt.
Rick Ross drag var nu att ge sig på 50 Cent, till synes oprovocerat, i låten "Mafia Music" lägger han följande rad:
"I love to pay her bills/can’t wait to pay her rent/Curtis Jackson baby mama/I aint askin for a cent/Burn the house down/gotta buy another/don’t forget the gas can/jealous, stupid muthafucka"
Det känns som att man skulle vilja ligga lågt ett tag men icke, ett par medelmåttiga dissar låtar skickas fram och tillbaka de både lägren, men det som skiljer den här beefen från tidigare är att 50 inte nöjer sig md elaka ord inspelade på grammofon, han startar en miniserie via youtube kallade "Officer Ricky" som driver med hans motståndare, han söker upp mamman till Rick Ross barn, som han senare släpper en bok med, hon bekräftar även att han är en bluff.
Och så nu då har Freeway Ricky Ross släppts ur finkan och börjar sin tid i frihet med att stämma rapparen för att ha använt hans namn i vinstintresse. Vid det här laget borde hans karriär vara över, de övriga "gangster-rapparna" borde vända honom ryggen, se honom som en skam, "Teflon Don" släpptes igår och medverkar på plattan gör b la, T.I. och Gucci Mane, först nämnda kickade AlfaMega från Grand Hustle för uppgifter dykt upp om att han var en "snitch". Hur påverkas rappare som byggt sin image på att vara "street" genom att samarbeta med Ricky Rozay?
Jag menar inte att det är fel att jobba som polis eller fängelsevakt, men för mig är en stor del av passionen för musik uppbyggt på att det är på riktigt, självklart ska man inte ta allt ordagrannt men jag vill känna känslan på riktigt positiv som negativ, "Heartbreaks och 808´s" skulle inte vara lika bra om det visar sig att Kanye är lyckligt gift och bara myser runt med sin fru om dagarna.
