Bloods & Crips, The Worlds Greatest Brands
Gängkulturen har länge varit ett av Los Angelse och USA´s största samhällsproblem som skördat tusentals liv genom åren, de flesta av oss känner redan till deras verksamhet, den som lyssnat på och följt hiphopen genom åren har haft svårt för att missa Bloods och Crips budskap. Vi känner till vad dom sysslar med allt det negativa, men varför attraheras då så många av gängen? De sociala och politiska aspekterna som ligger bakom uppkomsten av gängen tänker jag inte gå in på, men ur de fattiga och segregerade områden i Los Angeles formades gängen ur samma område kommer många Hip Hop artister som av en eller annan anledning valt bort gangbangandet och istället fokuserat på musiken, en del har själv varit medlemmar eller är fortfarande eller har levt väldigt nära gängens verksamhet.
Så för dom artister som finner inspiration till sin musik ur sin egen vardag, i sitt förflutna eller i sin uppväxt känns det naturligt att gängens verksamhet får utrymme i texterna. Vissa av dessa artister har nåt otroliga framgångar, som Snoop Dogg som inte hymlar med att han tillhör Crips och som med allt annat kommer alltid mindre lyckade kopior att försöka följa samma recept. Bloods och Crips är kriminella gäng, det är ingen tveksamhet om det, många artister i gamet är tvugna att betala till dom för att kunna uppträdda i vissa städer riskfritt, men har till exempel Bloods större nytta av att Lil Wayne claimar deras färger än att kräva honom på pengar varje gång han dyker up för en show i Los Angeles? Mitt svar är ja, min tes är att Bloods och Crips (med en viss ledning för Crips) är världens bästa organisation vad gäller marknadsföring och varumärkesbygge, långt före sin tid, en brand manager kunde inte hittat en bättre praktikplats, kanske ur säkerhetsperspektiv men inte ur ett varumärkesbyggande. Låt oss börja med grunden som är färgen, rött representerar Bloods och Crips blått, så enkelt så genialt, det är färger som sticker ut från den vardagliga klädseln, jämför med några av världens största varumärke som: Nike - Swoosh eller Adidas - Three Stripes igenkänningsfaktorn är skyhög.
Men inte nog med det, man har gjort det jävligt coolt att stoppa ner en röd bandana i bakfickan, man har laddat den röda färgen med stolhet eller den blåa. Så hur når man ut till allmänheten eller ännu bättre målgruppen, man vill förstås knyta till sig unga män som arbetskraft, man infilterar världens största ungdomskultur genom t e x Snoop Dogg, The Game, Lil Wayne och 40 Glocc, nu har man en kanal till målgruppen, precis som Risi Frutti har Peter Forsberg, Babybliss har Magnus Samuelsson eller som Elgiganten hade Dogge Doggelito. I videoklippet nedan delar Snoop med sig om sina tankar kring gängtillhörigheten:
Med hiphopen vinner man automatiskt nya kanaler, då dessa artister finns på nätet, på TV, i radio och all annan tänkbar media, på gatan finns man redan i form av tags, på events syns man klart och tydligt i blått eller rött. Grädden på moset är dansen och därför anser jag att Crips ligger i framkant då deras "Crip Walk" har nåt en grymt hög popularitets nivå i jämförelse med Bloods "Blood Walk". Det är alltså en maskin med ett enormt inflytande och på senare ett inflytande som är globalt tack vare internet.
Precis som de flesta amerikanska trender har även denna nåt vårt avlånga land, problemet för gangbangers i Sverige är att vi inte har några ghetto i detta land, vi har heller inte haft någon Crack-epidemi, vi har inget system som gör att rika har bättre tillgång till utbildning, det känns helt enkelt svårt att motivera en kriminell karriär för att man "inte hade något val".
Så är det bra eller dåligt? Ingen aning, problemet är så djupt historiskt rotat och en konsekvens av det amerikanska politiska systemet, därör känner jag att när vi snackar "ungdomsgäng" i Sverige bör vi kanske sätta in det i sitt rätt perspektiv.
Bloods, Crips, Marketing, Branding, Hip Hop, Snoop Dogg, Lil Wayne, The Game
